Så smällkär jag är!
Jonas tycker att det är konstigt att jag inte skriver om honom i min blogg. Det är ju vetkligen inte för att jag inte tänker på honom, tvärtom. Han är det ända jag tänker på hela tiden. Att vara ifrån honom de veckor jag är hemma är så jäkla jobbiga. Jag känner mej så tom och vill bara kunna ligga i hans famn varje dag. Kyssa hans läppar och bara vara i hans närhet. Jag längtar så otroligt mycket tills han kan flytta hit men han måste ha ett jobb först och det är inte lätt här i Mora. Jag älskar dej finaste människa, du gör mej lyckligast på jorden!